Kontakta oss

Ett graviditetstest används för att bekräfta eller utesluta en graviditet. Det finns olika sorters tester, men det gemensamma för alla är att de reagerar på hormonet hCG (Humant Choriogonadotropin) som utsöndras i kroppen i samband med en graviditet. De flesta graviditetstest som är avsedda för självtest används tillsammans med urin. Inom sjukvården används även blodprov för att fastställa hCG-värde.

Vid en befruktning bildas hCG av embryot för att stimulera gulkroppen (corpus luteum) att producera hormonet progesteron. Detta behövs för att livmodern ska utveckla rikligt med blodkärl där det befruktade ägget kan fästa och växa. Lite senare efter befruktningen produceras hCG av moderkakan istället. Cirka 7-10 dagar efter befruktningen är koncentrationen av hCG i urinen så hög att den kan mätas med ett graviditetstest. I denna fas av graviditeten ska normalt halten av hCG fördubblas för varje dag som går.

Att köpa graviditetstest

Tidigare gick det i princip enbart att köpa tester på Apoteket. I takt med att Internet utvecklats är det sedan några år tillbaka också möjligt att köpa graviditetstester på Internet. Dessutom har stormarknader, bensinmackar, pressbyråer etc. börjat med försäljning. Se våra säkra tester på kategorisidan för graviditetstest.

Graviditetstestets känslighet och pålitlighet

Känsligheten hos ett graviditetstest kan förklaras som den lägsta koncentration av hCG som testet kan upptäcka och mäts oftast i Internationella Enheter (IU) per liter eller milli-Internationella Enheter (mIU) per milliliter, vilket är samma sak. Ett test som har en känslighet på 25 mIU/ml är alltså känsligare än ett test med känsligheten 50 mIU/ml och kan därför upptäcka en graviditet tidigare.

De flesta test som finns på marknaden har en pålitlighet som är högre än 99%.

Olika sorters graviditetstest

Principen för alla graviditetstest är densamma; att ge utslag för hormonet hCG, som är en utmärkt markör för graviditet. Skillnaden mellan olika sorters tester är känsligheten och hur man läser av resultatet. 

De flesta graviditetstest är konstruerade kring en teststicka som suger upp urin och visar ett positivt testresultat genom att visa en färgad linje, en så kallad färgindikator. Utöver att visa en färgad linje vid ett positivt testresultat finns det ytterligare en färgad linje som är en inbyggd kvalitetskontroll. Om linjen för kvalitetskontroll syns har testet fungerat korrekt.

Negativt graviditetstest (inte gravid)

För att göra det enklare för användaren att tolka testresultatet och minimera risken för missförstånd finns det även graviditetstest med digital indikator. Testresultatet presenteras här för användaren som ord eller bild på en display; det kan exempelvis stå "Gravid" eller "Inte gravid" med ord. Graviditetstest med digital indikator fungerar på samma sätt som test med färgindikator. Den enda skillnaden är att avläsningen på ett digitalt test sker med hjälp av en fotosensor. Inuti ett digitalt graviditetstest finns en sticka med färgindikator. Digitala tester är i regel dyrare än tester med färgindikator.

Graviditetstestets historia

Det förmodligen första historiskt dokumenterade graviditetstestet är beskrivet i ett egyptiskt papyrus från år 1350 f.Kr. Metoden gick ut på att en kvinna som ville veta om hon var gravid fick kissa på en plats där både vete och korn växte. Efter några dagar mätte man sädesslagen. Om varken korn eller vete hade vuxit var hon inte gravid. Om vete hade vuxit var hon gravid med en flicka och om korn hade vuxit kunde hon förvänta sig en pojke. Studier i modern tid har visat att urin från gravida kvinnor faktiskt får sädesslagen att växa i 70% av fallen medan urin från ej gravida kvinnor och män inte har samma effekt. Det förmodas att det är den ökade koncentrationen av östrogen i urinen hos gravida kvinnor som får sädesslagen att växa.

Under 1800-talets slut upptäcktes hormonerna och under 1900-talets första hälft gjordes många nya upptäckter. Ett antal olika metoder för att fastställa graviditet utvecklades, men de var alldeles för dyra, komplicerade och opålitliga. Dessutom var det inte helt ovanligt att man fick offra livet på det försöksdjur som krävdes för att utföra testet.

De moderna graviditetstest som används idag är relativt nya på marknaden. Inte förrän 1978 lanserades det första testet för hemmabruk. För priset av 10 dollar fick man allt som krävdes för att utföra ett test; bl.a. en flaska destillerat vatten, en testtub med röda blodceller från får, pipett och en vinklad spegel för avläsning av testresultatet, som tog 2 timmar att få fram. Ett positivt resultat var 97% pålitligt, medan ett negativt resultat enbart var 80% pålitligt.

Under 1980- och 1990-talet utvecklades testerna i takt med att reproduktionsforskningen gjorde stora framsteg. År 2003 kom det första digitala graviditetstestet.